Att bli avföljd i sociala medier idag är för många värre än att inte bli bjuden på den coola festen. Eller kanske värre än att få nobben av personen man vill dejta.
”Kan jag lägga ut den här bikinibilden?”
”Borde jag beskära så att magen inte syns så mycket?”
”Ska jag lägga ut den här bilden på Adrian fast jag vet att barnbilder alltid resulterar i följarras på mitt Insta?”
”Vågar jag lägga ut den här selfien fast selfies av någon anledning alltid ger avföljningar hos mig?”
”Vågar jag bredda mig eller ska jag klamra mig fast vid löpningen som jag vet alltid ger många likes?”
”Varför fick jag nästan inga likes på den där fina bilden jag just lade ut på Facebook? Bäst jag tar bort den så att ingen får se hur icke-poppis jag är!”
”Borde jag börja färgsynka mitt Insta? Så gör ju de som har typ hundratusen följare…”
Låter ovanstående främmande för dig? Ingen igenkänning alls? Då är det bara att gratulera. Men jag skulle vilja påstå att allt fler funderar över hur de syns i sina sociala medier, allt oftare med vetskapen om att många följare kan ge chansen till en ny karriär, eller nya möjligheter i sin nuvarande karriär.
Konstaterar att fler och fler bloggare i genren hälsa och träning döper om sina kanaler till sitt för- och efternamn istället för något annat peppigt namn som de hade tidigare. På frågan om varför de har bestämt sig för detta så blir svaret ofta att de har börjat tänka mer på sitt personliga varumärke och vill stärka det.
Sitt personliga varumärke. Japp, vi som har öppna profiler på Instagram och Facebook blir vare sig vi vill det eller ej bedömda och värderade av människor som aldrig har träffat oss. Och ”oss” handlar både om sådana som mig, som jobbar heltid med sociala medier, men också folk som har helt andra jobb till vardags och instagrammar på fritiden.
Det gäller att maximera möjligheterna att synas på ett bra sätt, att själv skapa imagen av sig själv för att ha chans på drömjobbet, drömdejten, drömlivet… Då måste man ta kontrollen genom att stärka sina sociala medie-kanaler, vilket med tiden ofta kommer att resultera i funderingar om vad man egentligen kan lägga ut för att inte riskera att bli avföljd.
Ger man sig in i leken får man leken tåla, det vet jag. Än så länge tycker jag att fördelarna med sociala medier dominerar över nackdelarna. Det är fantastiskt att ha daglig kontakt med följare och få en massa positiv energi av dem. Men visst börjar man fundera när man sitter där och velar kring vad man ska lägga ut.
Fick överdos av selfies
Under tiden med Maratonbloggen fick jag en överdos av selfieplåtningar, vilket har gjort att jag knappt har några selfies i mina kanaler längre. Är ärligt talat urless på uppdateringar av typen ”Hej hopp, idag sprang jag X km i tempot X min/km och det var fantastiskt!”, för mig hör dessa uppdateringar till en svunnen tid medan de kanske känns hyperaktuella för någon annan. Så är det ju, vi är alla olika.
Vad svårt detta är! Jag har svårt att ta till mig råd som ”Lägg ut det du känner för, vi följer dig för att DU är DU!” Det kanske är just det jag inte kan fatta, att det finns folk som vill följa mig för att jag är jag. Med eller utan löparskor, med eller utan uppdateringar om tempo och fart. Men det är läskigt att släppa sargen och bredda sig. För då får ju folk se mer av MIG, de får chansen att värdera och bedöma MIG.
För tänk om jag blir avföljd! Det är ju värre än att bli dumpad av drömdejten 😉 Eller..? Nää, men visst funderar man på varför folk gör så. Gör inte du, fast du innerst inne vet att det är fånigt? Fast du vet att det finns mycket viktigare saker att fokusera på, som betyder något PÅ RIKTIGT. Eller så är jag ensam om det här. Hur som, nyfiken på din input!
Och TACK från djupet av mitt hjärta för ert engagemang i mitt tidigare inlägg om identitetskrisen! Det betyder allt!
(Foto bilden ovan: Jonas Hansen)
Hej!
Jag gillar dina inlägg på IG och Podden. Tycker du ger mycket positiv energi till dina följare. Personlig, på ett bra sätt. Skriver om din träning och vad den ger dig, utan att briljera med fantastiska tider på långa distanser. För mig som trots allt fyller 56 om några veckor är faktiskt inte tiderna det allra viktigaste med löpningen. Utan att den blir av och att jag mår så otroligt gott av att röra på mig. Och du har förmågan att uppmuntra oss som inte tränar 2-3 pass om dagen 6 dagar i veckan. Jag får känna mig delaktiga i din löpning, trots att den är på ett helt annan nivå än min. Nu har ja sex kilometer kvar till årsmålet 2016, 100 mil. Utan att kroppen protesterat det minsta och i min takt (gammal och seg).
Jag fortsätter att följa dig även om du breddar, mat är ju både gott och nödvändigt.
God Jul och Gott nytt år!
Marianne
Du är inte ensam. Jag har inte tänkt så mycket kring bilder jag lägger ut tills för ett tag sedan. Min instafeed är spretig, från riktiga svettbilder, till cyklar i massor, lite mer genomarbetade fjällbilder där jag använt ”riktiga” kameran. Inte funderat på att få alla bilder i samma fina färgschema som många har. Det har liksom varit jag, spretigt och spontant. De som följer mig stannar liksom kvar.
När jag la ut en del löparbilder och fjällbilder och det började droppa in allt fler likes och följare. Superroligt, för det var bilder som jag var stolt över att ha tagit. Att det gillades det som jag fotade, det är ett gammalt intresse att just fota. Så blev tre bilder om jag inte minns helt fel i samma tema. Skitsnyggt när man kikade på min feed. Dagen efter den senaste bilden satt jag på spinningcykeln och skulle lägga ut en sådan där svettig träningsselfie men gjorde det inte. dels för att den skulle ”förstöra” min serie av fina fjällbilder och för att den var så kass i upplösning och jag såg inte klok ut. Någon skulle säkert avfölja. Helt plötsligt kändes instagram som ett tvång att leverera bra bilder, Tänkte till och med skapa ett konto enbart för mina fjällbilder men hejdade mig sedan och någon dag senare kom en ”sämre” bild upp. Jag har en kaotiskt feed, det är ju jag trots allt. Jag gillar själv sådana konton och inte alla de tilrättalagda eller feeeer med enbart selfies. Struntsamma om det droppar av någon, det tillkommer någon igen och man går liksom på plus minus noll.
Det är svårt som du säger men man får nog lita på att man gör något bra, det finns ju trots allt människor som följer en, eller hur!
Föressten gillar jag när du blandar, löparbilder, barnbilder osv. det ger liv!
Åh igenkänning! Mvh, en spretig en som gillar ditt instakonto oavsett vad du gör!
Jag säger som Helena. De perioderna jag HAR mer ”exklusiva” bilder att lägga ut; t.ex. efter/under en fjällvandring känns det så himla bra. Eller de magiska trailbilderna från sommarrundorna i skogen.
Men sedan kommer träningsvardagen och/eller vintern och med det, de där svettiga inomhus/gym-bilderna och ”förstör” flödet. Men man SKA ju inte tänka så, det inser jag också! Lätt i tanken, svårare att släppa det i praktiken dock.
Ska man bara lägga in trail/fjäll hade jag ju fått flytta till Åre eller nåt. 😀
Hej Petra. Har precis läst både detta inlägg och det om identitetskrisen. För mig känns det lite som att de hänger ihop?.. eller så kanske jag bara svarar goddag yxskaft nu..:) Har en fråga till dig först dock; Är det någon särskild slags följare-/följarkategori du önskar? Får en känsla av att de flesta som följer dig är träningsintresserade, och att dessa är allt från vanliga dödliga motionärer som behöver lite inspo, till elitlöpare..
Hursomhelst, jag antar att när man som du liksom ”jobbar” med sociala medier är kvantitet viktig, dvs att nå ut till så många som möjligt och att man vill undvika att folk avföljer.
Jag kan egentligen bara svara för egen del, utifrån mitt persepktiv då jag inte kan någonting om din branch egentligen.
Jag hittade dig på Insta till att börja med, och började följa dig pga din löpning/träning och dina fina, färgglada inspirerande träningsbilder, och inte minst personliga tankar och reflektioner om träning, vardag, livet, barn… När jag började lyssna på Maratonpodden insåg jag vilken duktig intervjuare du är samt vilken, behaglig, smart person du verkar vara.. Hade varit kul att höra och se mer av dig i TV och radio, poddar och sånt.. men vet ej alls om det är det du funderar på?
För min del får du gärna bredda dina medier mer, eller skapa nya forum.. jag hade följt dig där också! Däremot är det svårt att hinna med att kolla in flera olika sociala medier i vardagen..
Apropå namn.. ”Maratonpodden” är klockrent eftersom den ofta handlar om löpning.. Men kanske ”Petra Månström” egentligen passar bättre för din IG , i alla fall om du funderar på att bredda innehållet mer? Det är ju dessutom ett coolt och lite annorlunda namn!
………..så hoppas det inte blev för pladdrigt
Vh Agnes
PS. Älskar träningsbilderna från dina resor.. så inspirerande ! och alla snygga outfits.. skaffa eget märke? 🙂
Agnes, tack för fin kommentar! Bra tanke kring mitt Instanamn, har funderat en del över det. Just ”Maraton” kan ju skrämma bort en del… Och absolut, visst vill jag ha eget klädmärke samt göra mer TV, radio osv – där har du helt rätt. Stor kram!
Vad är det som får dig att känna denna oro för avföljare? Är det många som hoppat av på senaste tiden? De som avföljer kanske bara hoppat in för att se vad du hade att bjuda på. Och så kanske de vill ha någon som erbjuder flera träningsformer i ett och samma konto. Ser att det blir alltmer sådana konton. Följ ditt hjärta och fortsätt vara lika närvarande med oss läsare så ska du se att du vinner i längden. Jag älskar att du orkar och tar dig tid att svara på mina kommentarer. Du tar helt underbara bilder och har en helt underbar Instagramkonto. Försök att fokusera på vad du vill att ditt konto ska innehålla, då blir det mest äkta och då stannar dina följare kvar. Mitt konto är jätte spretigt och jag tror inte att det finns någon röd tråd. Jag har inte många följare heller haha…
Det är inget som har uppstått ”plötsligt” utan mer en fundering jag har haft ett tag kring vilka inlägg som engagerar och inte gör det. Tack fina du för din kommentar! Jag älskar att DU tar dig tid att kommentera! Det betyder mycket. Stor kram
Hej, jag förstår din tanke. Blogg och sociala medier är viktiga kanaler för ditt yrke. Du kan dock vara trygg i att jag inte ska avfölja dig. Fortsätt ditt utmärkta arbete. Själv ägnar jag ev avföljning inte en tanke – det är jättekul om någon kommenterar eller gillar mina inlägg på insta eller facebook men jag tar inte illa vid mig om någon avföljer – det så det funkar, folk hoppar på och provar följa konton och finner dem tråkiga efter ett tag. Däremot blir jag nog lite stött om en kompis skulle avfölja.
Tack för dina tankar! Skönt att du inte kommer att avfölja 😉
Hej Petra!
Jag avföljde dig när du fick barn, för att jag inte alls var intresserad av konton eller bilder där barn fanns med. Men nu när jag fått barn själv följer jag dig av samma anledning fast tvärt om! Hur livet med träning kombineras med just familjelivet. Jag antar att det är precis så vi fungerar, intressen styr oss hit och dit och tillbaka:-)
Du är en verklig inspirationskälla till mig nu!
Så är det ju! Intressen styr oss hit och dit och tillbaka ibland 🙂 Tack för ärlig kommentar!
Hög igenkänningsfaktor! Jag är också en av dem som bytt ut sitt ”peppiga namn” (Trend o träning) mot mitt personliga, mest för att kunna jobba med mer än ”trender & träning”. Och jo – jag funderar också varför många följer för att sen avfölja. Jag analyserar vad jag gör ”rätt & fel”, eftersom det är en del av mitt jobb, men som du skriver – vi måste inse vad som är viktigast. Personerna vi har NÄRA. Familj & vänner bryr sig inte om hur ditt instagramflöde ser ut. Och de följare i sociala medier som verkligen tycker om dig stannar också kvar (JAG t.ex.).
KRAM fina du <3
Absolut, håller helt med dig. Det som är viktigast är det och de som är på riktigt! Stor kram!
Hej Petra, jag lyssnar på din podd Maratonpodden, och visst har Emma Igelström varit med två gånger? Först i avsnitt 32 och sen en gång till… Dock hittar jag inte andra gången hon var med, vilket avsnitt var det? ?
Hej! Nej, hon har inte varit med två gånger – även om jag gärna skulle bjuda in henne igen 🙂