Innan jag fick barn trodde jag att jag ändå kunde gissa mig till hur ett liv med barn kunde vara. Vi kan säga så här: jag hade fel! Det är omöjligt att fatta innan man själv är där, att träffa polarens eller syskonens ungar är till exempel inte alls samma sak.
Därför tänkte jag istället komma med listan som jag önskar hade funnits någonstans när jag själv gick runt och försökte föreställa mig hur det kunde vara att ha en unge:
1. Tiden försvinner som i ett slukhål
Att det kan ta tre-fyra timmar att fixa mat åt sig själv och bebisen, gå på toaletten, borsta tänderna och byta blöjor var helt nytt för mig. Jag som brukade stiga upp, käka frulle, göra mig i ordning och dra iväg på 30 minuter.
LÄS OCKSÅ: Varför är amningsgrejen så himla känslig?
2. Det går att göra nummer två jättesnabbt
Minns när det begav sig, hur man kunde sitta på toa i en halvtimme och surfa på mobilen. Jag kan säga att det händer inte särskilt ofta längre.
3. Man lär sig mycket om sig själv när man inte får sova tillräckligt
Vaknätter eller nätter där du får intervallsova mellan matningarna är på sätt och vis fostrande. Man lär sig att uppskatta de gånger då man får sova utan avbrott och dessutom får man möta sig själv på flera olika plan när man går runt och vaggar bebis i vargtimmen.
LÄS OCKSÅ: 10 ”goda råd” om barnuppfostran som jag kan vara utan
4. Det funkar toppen att gå ut osminkad
Innan jag fick barn vågade jag knappt gå ner till affären och köpa mjölk osminkad. Tänk om någon skulle bli upprörd vid blotta åsynen av mitt glåmiga fejs liksom. Nu kunde jag inte bry mig längre. Den tid det tar att sminka sig lägger jag hellre på sömn. Och blir någon irriterad på att se mig osminkad så är det inte mitt problem.
5. Lite kräks på tröjan är bara charmigt
Minns att jag brukade tycka synd om de där småbarnspäronen som kom till jobbet med spyfläckar på kläderna. Tänk att harva runt där i damm och insnorade gosedjur med en kräkmaskin i famnen, liksom. Nu är jag själv där och kan väl uppskatta när spyorna är färglösa och inte fullt så rikliga, men framför allt vet jag att en bebis som har fått spy brukar vara en harmonisk bebis. Därför kan jag leva med lite spyor på tröjan.
LÄS OCKSÅ: Min mensvärk knäcker mig!!!

6. Man blir inte så luktkänslig
Förr klarade jag knappt av att gå in på en offentlig toalett utan att drabbas av kväljningar. Nu har fem månader med bebis passerat och nu kommer det säkert något ljushuvud som menar på att vänta bara tills ungen helt övergår till riktig mat. Men ändå, lite bajs är väl inte hela världen. Faktum är att bebisfisarna nästan är snäppet värre, de kan vara rena stinkbomberna (mer om dessa i nästa punkt!)
LÄS OCKSÅ: Så får du tillbaka din kropp efter graviditeten
7. Bebisar kan gubbfjärta
Haha! Jag som trodde att bebisar bajsade hallonfluff och knappt fes. Ack, så jag bedrog mig. Vet inte hur det är med era ungar, men min son kan gubbfisa. Och gör det ofta, ofta. Särskilt nattetid men egentligen dygnet runt. Och efter varje brakfis ler han stort med hela ansiktet.
LÄS OCKSÅ: Flytta-till-något-större-stressen
8. Det är inte jättekul att leka med en fyramånaders
Det har är säkert väldigt icke-PK att säga, men nej – det ÄR inte särskilt kul att leka med en så liten bebis. Lite flams, trams, hallonsaft och rundor i babygymmet och sedan orkar jag inte mer och börjar surfa på mobilen. Men se, sånt märker A och börjar då gallskrika. Så då börjar nästa runda: flams, trams, hallonsaft och runda i babygymmet. Och så vidare. Nej, inte jättekul. Ser fram emot att sonen blir större och blir lite mer kommunicerbar. Men den önskningen kommer jag säkert att få äta upp… 🙂