Hej!
Ända sedan du skrev inlägget om att inte räkna kalorier m m har jag funderat. Jag har alltid önskat att jag kunde göra likadant. Äta det jag är sugen på, inte hela tiden tänka efter. Kunna ta något gott efter maten. Men min kropp verkar tycka annorlunda. Min kropp ser inte ut som din och har aldrig gjort. Jag är byggd på ett annat sätt. Det känns därför alltid som att jag måste hålla koll och att vikten annars sticker iväg… Oerhört frustrerande. Jag har även jag haft problem med ätstörningar. Dessutom har jag en hel del magproblem som krånglar till kosten ytterligare.
Jag är genuint glad för din skull, att du mår bra. Men du ser ju fantastisk ut och har en kropp många strävar efter. Men vi med en annan kropp som kämpar finns också. Vill inte kritisera dig men varje gång någon skriver sådana inlägg och själv ser ut som normen blir det jobbigt. Men fortsätt inspirera! Jag gillar det du gör! Så hoppas inte du tar detta på fel sätt ❤️
Bakgrunden till mejlet är en Q&A jag hade på mina Insta Stories för några dagar sedan, där jag bland annat fick frågan om hur jag ser på mat och balans och om jag räknar kalorier. Uppskattar verkligen mejlskrivarens öppenhet och ärlighet. Det finns en anledning till att jag inte skriver överdrivet mycket om hur jag äter och det är just för att det ÄR oerhört svårt att navigera rätt när det handlar om kost, kropp och träning. Särskilt om man har en, som skribenten uttrycker det, normkropp.
Min nyfikna fråga till dig som läser det här är: hur kan vi göra för att bättre prata om de här så känsliga ämnena på ett inkluderande OCH peppande sätt? Kom jättegärna med dina tankar!
Foto bilden ovan: Jonas Hansen
Hej Petra..
Har även jag en kropp som är ”svår”.Som i mejlet du fick.Min ämnesomsättning är störd.Om det sedan är hormoner,stress,utmattningssyndrom,sköldkörtel,något annat eller alltihopa vet inte jag och inte heller läkarna.Lätt för att gå upp i vikt.Svårt gå ner i vikt hur mycket jag än tränar och/eller äter rätt.Har inga problem med hur min kropp ser ut.Visst vill jag ha mindre mage,toppigare bröst,mindre lår,väga lite mindre osv.Men jag mår inte psykiskt dåligt av det.Möjligen fysiskt då det är jobbigare aktivera sig med tanke på att det även gör ont i vissa kroppsdelar.Jag tar heller inte illa upp,tar inte åt mig, om någon på insta, som tex du, skriver att du inte räknar kalorier utan äter,dricker det du vill.Glad för din skull.Vi har alla ”fått våra problem”.Sedan gäller det att handskas med detta så gott man kan.Vill inte läsa censurerade texter.Tycker inte jag kan kräva av andra som skriver hur de lever att de ska ”minimera” info som jag kanske tar illa upp av.I såfall är det min självkänsla som måste tränas upp.Att tycka om sig själv och inte tänka så mycket på vad andra tycker om din kropp.Vet att det är väldigt svårt (för vissa) men det är grunden till att komma vidare.
Tycker det är viktigt att lyfta fram att varje människa är unik och att en metod kanske funkar för vissa men långt ifrån alla.
Personligen tycker jag det är viktigare att jobba med både egenbild och värde och att man är bra som man är i grund och botten.
Det är tillräckligt stressande för kropp och själ med att äta mindre och träna mer utan att samtidigt trycka till dig själv mentalt.
Jag har alltid svårt för när personer med normkropp säger att man ska äta bra mat och ta en bulle när man är sugen på det. Att inte räkna kalorier utan bara lyssna på vad kroppen vill ha. Det blir så svårt för mig för jag är sugen på sötsaker HELA tiden.
En vanlig dag kan lätt se ut såhär. Äter frukost hemma men när jag kommer till jobbet har nån ställt fram bullar från gårdagens möte – SUGEN! Till lunch bjuds det på småkakor till kaffet. SUGEN. Och sen är det fika för nån fyller år på jobbet SUGEN. När jag handlar middag skriker allt godis på mig vid kassan och jag får kämpa mot. Till middag vill jag gärna ta en portion pasta till men håller mig för en portion pasta är ju 1000 kalorier bara det. (Ok, ljug för jag håller mig inte alls). Sen har barnen bakat chokladbollar och jag får i mig 4st.
Jag tränar hårt tre gånger i veckan men blir ju superhungrig av det. Och jag blir av nån konstig anledning aldrig sugen på keso eller kvarg.
Man måste kanske bara komma ihåg att alla är olika och kämpar med olika saker. Skriv gärna om hur du tänker men smyg in en mening om att det som passar för dig kanske inte passar för andra och gör det som passar dig själv bäst. Äsch, jag vet inte….
Kunde varit jag som skrev det där.
Det är så frustrerande med alla vältränade människor som skriver Ät vad du vill, unna dig att äta gott.
Nej, det kan alla inte göra. En del av oss jobbar i motvind. Trots godkänd kost och träningspass en masse så står vågen still, magen förblir ett sladder av hud och låren är lika som när du började.
Jag är så pass gammal att jag inser att jag måste acceptera min kropp och ta den för vad den är men det betyder inte jag är nöjd med den.
Min kropp har inte heller alls den goda förbränning som du tycks ha (som inte behöver tänka på intag och kan unna dig en dessert varje dag). Min kropp är LÅNGT IFRÅN sån. Och då vet jag ändå att det finns massor som behöver tänka mycket mer än jag behöver, på intag. Jag kan t ex ”skärpa till mig om socker någon vecka och noterar resultat. (sen funkar dock inte heller den action hur länge som helst utan ytterligare åtgärder om vill gå ner/”tona kroppen” ytterligare mer).
Avseende träning så tränar jag förvisso inte fullt lika mycket som dig men ändock regelbundet och på halvmaraton-nivå.
Som ”yngre” hade jag knallbra förbränning och kom snabbt tillbaka i form efter både barn 1 och 2. Vid 3:e barnet, i en ålder av 34 och såklart ett helt annat liv än vid strax innan 30 var mycket annorlunda med kroppen.
MEN jag är samtidigt starkare än då. Sprang min första halvmaraton vid 40 (och 10 km strax före 40).
Men som sagt, jag tror generellt att fler likt mig behöver tänka på vad de äter om inte ohjälpligt ska gå upp i vikt, bli slöa osv. Uttrycket 80/20 vad mat resp. träning påverkar kroppen stämmer verkligen in på mig sedan några år. Förr räckte det att jag tränade för att hålla den form jag ville ha. I år har jag sprungit 2 halvmaratonlopp OCH slarvat med kosten och bär ständigt på 3-4 kg övervikt.
Kram ?
Det är såklart positivt att ha en avslappnad attityd till kost men jag kan önska att alla smala, muskulösa personer som är så avslappnade, äter vad de vill, dessert och vin varje dag etc ger sina gener lite mer erkännande. Våra gener påverkar vårt utseende extremt mycket och det tycker jag man som smal och muskulös ska vara öppen med. Om jag åt och tränade exakt som du som kommer jag ändå inte vara lika smal och med synliga muskler. Vi ser alla olika ut, inget är bättre än det andra, men ibland känns det lite som ett slag i ansiktet när en smal person deklarerar hur avslappnade dom är med mat och hur mycket dom äter. Det är inte ens avslappnade inställning som gör en smal och ger synliga muskler, det är till så stor del gener och det glöms ofta bort. Jag reagerade också på just denna frågan som i mailet och det blir lite fel med en bild på en person med mångas drömkropp som berättar hur mycket och avdlaavslappnat ppnat hen äter. Jätteglad för din skull att du kan det, men för många andra är det inte verkligheten.
Sen gäller detta verkligen inte bara dig utan är väldigt vanligt på Instagram. Du är ju annars en av dom vettigare där inne.
Tycker också det är viktigt att lyfta fram att alla individer är olika och våra kroppar hanterar mat på olika sätt vad det tex gäller ämnesomsättning, hur mycket man tränar etc. Jag har experimenterat och prövat mig fram flera gånger, men aldrig räknat kalorier. Däremot mängden jag käkar är A och O, och vad. Eller som en dietist sa; väljer du att ta den där glassen på fm så skippa mellanmålet på eftermiddagen… Man kan käka allt, handlar nog kanske mest om mängden? . tex vad två kanelbullar motsvarar en ”vanlig” husmanskostmiddag…eller väljer du två kanelbullar+middag eller bara kanelbullarna eller bara middagen..? Kunskap om råvaror är nog en bra grundsten för att kunna hantera ämnet kost&träning? Peppande är nog detta att vi är alla olika och vi behöver inspirera varandra att undersöka oss själva på individnivå vad som passar oss vad gäller kosten. Tex ha jag undvikit kolhydrater på kvällen (i iallafall 6 av 7 dagar i veckan) sen februari 2019….gått ned i vikt och man är inte proppmätt i magen när man ska sova (kroppen går på lågeffektivitet under natten och förbränner sämre). Det funkar för mig, men funkar det för någon annan?
Det är ju så att vi får äta mindre och mindre för varje år som går …….. annars går vi upp i vikt . Kalla fakta
HEJ DAN! Inte om man som jag har problem med ämnesomsättning, hormoner.Även om jag äter lite går jag inte ner i vikt.Då går kroppen på sparlåga ist.Så,ja,gå ner i vikt om man äter lite fungerar kanske om man har en kropp som inte är sjuk.Hur ska jag veta om inte ens läkare vet vad som felas?
Jag tycker att det ofta finns ett glapp mellan dina bilder och texter. Du skriver bra och jag tycker att du skulle kunna skriva längre texter, men jag fattar att det inte funkar på instagram. Folk i allmänhet har kort tålamod och skrollar bara förbi, utan att läsa om det är för mycket text. Och det är där bilden kommer in. En bra bild, gärna med en leende och lättklädd person, gör att läsaren stannar till och kanske läser texten. Men en bild på dig i träningstopp, med deffad mage och en text som säger ät vad du vill, funkar tyvärr mindre bra, i alla fall för mig. Jag blir bara provocerad. Jaja, vi ser ibland en bild på mat eller bullar, men ser vi dig äta maten eller bullen? Och nej, jag säger inte att du ska filma dig själv när du äter, men jag tror att du förstår vad jag menar. Instagram är inte på riktigt, det mesta är tillrättalagt, fixade bilder, ärtiga texter. Och lösningen? En bild på dig i säckiga kläder som gråter? Nja… Jag tycker som sagt att dina texter är bra. Bilderna är väldigt fina. Det är bara kombinationen bild och text som glappar ibland.
Intressant och bra reflektion! Det är ju Instagrams algoritm som vi alla måste förhålla oss till som i kombination med att plattformen får allt fler användare som gör att det krävs mer och mer för att öka chanserna att någon faktiskt ser ens inlägg. Är säker på att om inte dessa saker fanns att förhålla sig till så skulle väldigt många Instaflöden se helt annorlunda ut. Förhoppningsvis ser verkligheten annorlunda ut om några år ❤️