Tunga ben och ”seg” känsla i löpningen, fast du tränar flera gånger i veckan? Blir du kanske frustrerad över att du inte utvecklas som löpare? Du är långt ifrån ensam! 
De goda nyheterna är att det här går hyfsat lätt att fixa. Anledningarna till att man ”platåar” i sin utveckling och ofta springer med tunga ben beror nämligen ofta på samma saker. Här kommer fem väldigt vanliga misstag som sätter krokben för många löpare:
1. DU SPRINGER ALLA PASS I UNGEFÄR SAMMA TEMPO
Ganska logiskt egentligen. Om du springer i ungefär samma tempo på alla pass så blir du bra på att springa i just det tempot, inte mer. För att utvecklas som löpare behöver du variera dig mer och skaffa dig ett bredare register av farter du kan springa i. Från riktigt långsamt till riktigt fort. Annars hamnar du i det som coach Ingmar brukar kalla ”Löparens svarta hål”. Inte särskilt lockande, eller hur? 😉
2. DU VÄRMER UPP I ETT FÖR HÖGT TEMPO
Tyvärr ett väldigt vanligt misstag som jag ofta stöter på i löpargrupper. Ledaren sticker iväg i ett på tok för högt tempo, vilket gör att deltagarna tvingas inleda själva intervallerna på trötta ben. Resultat? De klarar inte av att springa så fort som de hade kunnat ifall ledaren hade haft vett att ta det lugnt på uppvärmningen. Uppvärmningen är ju just UPPVÄRMNING, man ska värma upp kroppen och göra den redo för att springa i ett betydligt högre tempo. Det handlar alltså INTE om att prestera på något sätt under uppvärmningen, den ska verkligen gå superlugnt.

3. DU SPRINGER DINA LÅNGPASS FÖR FORT
Långpasset är ett mycket viktigt pass för alla långdistanslöpare. Det bildas fler kapillärer i dina muskelfibrer, vilket gör att mer syre kan transporteras till dina muskler. Dina mitokondrier, som är cellernas kraftverk, ökar i antal och storlek och detta gör att kan behålla din energi under längre tid. Ett av de absolut vanligaste misstagen många löpare gör är att de springer för fort på sina långpass. Resultatet blir att återhämtningen försämras och kommande pass påverkas negativt. För att du inte ska göra sig själv den här otjänsten, tänk på följande: du ska aldrig bli andfådd under ett långpass och efteråt ska du känna att du skulle ha orkat fortsätta springa. Springer du långpass i kuperad terräng, gå gärna i backarna om du känner att din puls går upp för mycket om du skulle springa. Generellt så kan man säga att det är bättre att springa långpasset för långsamt än för snabbt. Lägga in fartökningar i långpasset, avsluta i högt tempo osv kan man göra ibland när t ex ett lopp närmar sig, men inte alltför ofta. Spar dina ben till veckans intervaller istället, så du orkar springa fort där!
4. DU KÖR SAMMA UPPLÄGG ÅR UT OCH ÅR IN
Hört uttrycket ”Man blir bra på det man tränar”? 😉 Det gäller förstås också i löpning. Det gäller att hela tiden variera sig för att kroppen ska få nya utmaningar att behöva anpassa sig till. Känner du att du har brist på fantasi, gå gärna med i en löpargrupp eller boka in några pass med en löpcoach för att få lite ny inspiration.
5. DU GER INTE KROPPEN EN ÄRLIG CHANS ATT ÅTERHÄMTA SIG
Innan Adrian föddes hade jag helt andra förutsättningar till återhämtning. Jag kunde komma hem från mina pass och ägna resten av dagen åt soffan, om jag nu ville det. Nu är det annorlunda. Att jaga en aktiv treåring dagarna i ända ger förstås många fler steg extra per dag. Steg som ju såklart sliter på kroppen och påverkar återhämtningen negativt om de blir för många. Så när du formulerar ett eventuellt mål med din träning, väv in hur ditt liv ser ut i övrigt. Det går helt enkelt inte att ha exakt samma upplägg hela tiden, man måste justera utifrån aktuell livssituation.
Stort lycka till och kom gärna med dina tankar i ämnet!
Foto bilden ovan: Under Armour Nordics