Jamen…då tar vi väl med oss den här killen och åker hem då. Galet märklig känsla – är han vår, liksom? Nu vaggar han sig själv i sin babysitter och jag försöker förstå att han finns, på riktigt. Foto: Petra Månström.
I lördags blev livet förändrat för alltid. Från två personer som sippade på varsin kopp kaffe framför Nyhetsmorgon till två blivande päron som åkte in till BB.
Till två föräldrar som nu ska lära känna sin nya familjemedlem. Galet overkligt, som att ta triljoner vuxenpoäng över en natt. Plötsligt handlar det mesta om blöjbyten, matning och var tvättlapparna ligger. Skötbordet plockades ur sin kartong och skruvades ihop efter att Adrian kommit hem i måndags. Att vi varit rätt så avslappnade kring förberedelser inför bebisens ankomst får vi äta upp nu. Kläder måste införskaffas eftersom de vi köpt är på tok för stora. Diverse prylar vi inte visste att vi behövde måste fixas. Och framför allt måste bebisen få vår uppmärksamhet. Just nu är han så närhetstörstande att man i det närmaste har honom klistrad på sig mest hela tiden. Helt underbart men, återigen, också så overkligt. Som om jag nu tittar på filmen om mitt liv, en film som började med att vi skrevs in på BB i lördags. Ska bli väldigt spännande att se de kommande avsnitten… Hoppas ni vill hänga med!
Grattis! Visst e det fantastiskt. Njut av bebisen, känn inte stress över träning än. Kan tillägga att jag kom i mitt livs form efter jag fick barn, både löpning o styrketräning. Men ångrar idag att jag va lite väl hetsig. Ser fram emot att följa din bebis och träningsresa framöver:).
Känn ingen press att blogga vi är helnöjda att få se söta små fötter ! vår novemberbebis-97 fyller 18 jag fattar ej vilken
film jag befinner mig ! ska skicka ett mail hur ni sparar massor av pengar ! .Det är inte lätt när man blir dränkt
i babyreklam.Sköt om er !
Filmen där man själv inte längre har huvudrollen och inte heller vet vad som kommer hända i nästa steg…
Njut av Adrian och ta hand om varandra. Allt annat finns det tid för så småningom.