Tack gode gud för lösögonfransar!
”Nybryggt kaffe innehåller en aning garvsyra. För varje minut kaffet står frigörs garvsyra. Är kaffet mer än 40 minuter gammalt är det värdelöst – släng det.”
Ovanstående ord från kaffegurun Giovanni Masturzo var droppen. Inte nog med att familjens underbara nytillskott gett mig sömnbrist och mörka ringar under ögonen, dessutom har jag de senaste tre veckorna druckit värdelöst kaffe. Och jag som en gång i tiden till och med var lite av en kaffesnobb. När jag stod och borstade tänderna i morse kom jag på mig själv med att tänka förbjudna tankar. Nämligen att jag tackade min lyckliga stjärna för att jag hade hunnit göra ögonfransförlängning några dagar före förlossningen. För jag kände att de där lösfransarna skänkte mig någon slags värdighet där jag stod framför badrumsspegeln i mysbyxor och t-shirt med bebiskräks. Lite glammighet mitt i oglammigheten.
LÄS OCKSÅ: Här är storyn om Adrians födelse
Hur fåfäng får en nybliven mamma vara? Funderar lite kring hur politiskt korrekt det är att åtminstone vilja se lite anständig ut på fotona från BB. Ni vet, de där bilderna som tas när man har fått upp bebisen på bröstet och fortfarande befinner sig i något slags bakisdimmeliknande tillstånd. Eftersom jag inte hade med mig något alls förutom det jag gick och stod i fick jag vackert dra på mig en vit städrock och de beryktade kasslertrosorna när det var dags att leverera Junior. Och jag som hade gjort i ordning så fina underkläder som jag skulle ha med mig. Oh well.
LÄS OCKSÅ: Tackar som frågar, jag mår INTE bra!
Hade också en idé om att jag skulle be någon fixa en inbakad fläta på mig, den frisyren är ju populär bland långdistanslöpare för att den är bra på att hantera långvariga svettattacker. Men nu blev det som sagt lite hastigt och lustigt med färden till BB och när Junior hade kommit till världen hade hans mamma en frisyr som nog de flesta skulle beskriva som knullrufs. Mitt i det där kaoset av ”all over the place”-känslor och mörbultad kropp gladde jag mig alltså åt mina lösögonfransar. De liksom balanserade upp kasslertrosor och städrock.
LÄS OCKSÅ: Två veckor senare
Alla har vi våra sätt att hantera en total kontrollförlust på. För mig, som har ett kroniskt kontrollbehov, var det ett vinnande recept att i alla fall skaffa sig kontroll över något. I mitt fall blev det ögonfransarna. För någon annan är det kanske något helt annat. Och vissa lyckligt lottade människor kanske inte behöver någon livboj överhuvudtaget.
Mitt nästa projekt blir att klura ut hur jag ska få till det där icke-värdelösa kaffet trots skrikig bebis. Någon som har tips?
Taggar
4 Kommentarer
Skicka en kommentar
Sök
Om Petra
Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!
Maratonpodden
Senaste inläggen
-
Löpprogram för nybörjare: klara 5 km på 5 veckor tillsammans med mig!
//Stolt reklam för egen verksamhet 🥰// Nybörjare...
-
Vässa löparformen inför sommaren med mig! Mitt onlineprogram är här!
Härliga nyheter! ÄNTLIGEN har anmälan till mitt...
-
Du missar väl inte löparjulkalendern?
Vill bara tipsa om LÖPARJULKALENDERN 2021! Där...
-
Uppmaning till alla idrottslärare därute!
Du idrottslärare som läser det här, snälla...
-
Därför springer Pischa Strindstedt mer än någonsin
Pischa Strindstedt är en av Sveriges populäraste...
-
Galet god pasta ragù di salsiccia!
Alltså snälla. Den här pastarätten är så god att...
Alltså jag känner igen mig så himla väl samtidigt som jag tycker att det är helt sjukt. När mitt yngsta barn skulle födas var min taktik för att få ut henne att boka en tid hos frissan. Enligt Murphy’s lag skulle förlossningen naturligtvis sätta igång innan jag hann klippa mig. Mycket riktigt. Hårångesten mellan värkarna var ett rätt så högt pris för att slippa gå över tiden.
Kaffetips? Ja, har du en bärsjal du kan stoppa bebisen i? För funkar det kan du sedan leva ditt liv ungefär som när han var inuti magen. Plus att du kan ta fram honom och titta på honom så fort du får lust. Den bästa av två världar.
Kanske är det just världsliga saker som ögonfransar och frisörtider som gör att man avdramatiserar hela förlossningsgrejen? När jag tänker efter var det kanske så för mig 🙂 Ja, jag har en sjal här hemma som jag ska testa. Lovar att återkomma med recension!
Är äkta kaffenjutare barnen är uppfödda på stans kaffebarer…Nescafe kan vara din räddning eller ha en vanlig bryggare laddad
det tar ej många minuter att brygga…köp en minivisp på clas olsson under 100 kr så kan du värma lite fetare mjölk standardmjölk
värm i mickro o vispa lita lattemjök om du vill…Pappor med stil har en kräkavaj d.v.s halvskaplig kavaj samt kräkhanduk
på en axeln…så slipper man bröstmölk eller vällningkräk rakt ner i kavajfickan !
Bärsele är fantastiskt, likaså bärsele. Fattar på riktigt inte hur jag skulle fått i mig varesig kaffe eller mat annars. Be din kille att brygga kaffe innan han går på morgonen och häll i en termosmugg så den håller sig varm trots matning, blöjbyten, you name it.
/mamma till en 8-månaders som just nu sover i selen när jag dricker kaffe 🙂