Mina 10 hittills värsta stunder som mamma!!!

av Petra Månström | maj 17, 2016 | Resor | 6 Kommentarer

bebis
Jag är fullt medveten om att framtiden säkert har jobbigare stunder att bjuda på, men de vet jag ju inget om just nu. Så, här är min lista över mina 10 hittills värsta stunder som mamma:
1. Byta blöja mitt i natten på megapigg bebis som snurrar runt som en besatt på skötbordet. Att så små bebisar kan ha så sjukt starka höfter! När A får feeling och börjar snurra kan jag knappt få stopp på honom.
2. Magen skriker av hunger och bebisen skriker (om möjligt) ännu mer. Då är det MYCKET svårt att tänka att ”Var tacksam och njut nu, för den här tiden är så kort…” Jag vill ju ha MAT!
3. Missnöjd bebis i mataffären. Jag vet! Man ska inte handla mat under ”peak hour”, men ibland är man så illa tvungen. Det finns knappast något mer svett- och panikframkallande än en gallskrikande bebis när det är massa folk runtomkring som värderar situationen. Då vill jag bara lägga benen på ryggen och springa hem…
4. Bajsfest på knepiga platser. Att byta blöja efter en megabajsfest ombord på långflygning till Seychellerna under turbulens var en prövning som heter duga. Turligt nog hade A inte börjat vända sig då, bävar för kommande flygningar då jag dessutom måste få bebis att ligga stilla och inte snurra som en tok på skötbordet. Har sett en del skötbord (Rubbermaid?!) med en rem mitt på som man kan fästa fast barnet med just under blöjbytet, vore något för flygbolag att införskaffa!
5. Megapigg och leksugen bebis mitt i natten. Det är livsfarligt att börja säga saker som ”Min bebis brukar sova bra på nätterna”. För då kan man vara säker på att allt vänds upp och ner, vilket har varit fallet här hos oss. A är inte längre lika trött på kvällarna, somnar senare och vaknar mitt i natten och tittar på en med ekorrpigga ögon. Det här är ju såklart hjärteknipande men också en riktig käftsmäll när man inget hellre vill än att få SOVA.
Haha, när jag kollar på listan ovan så känns den ju faktiskt rätt så lam. Inser att det värsta har nog inte hänt än…hjälp!! Hur ser din lista ut? 🙂
Bilden ovan: min lilla gullunge! Matkladdandet är ganska oskyldigt, än så länge… 😉

Facebook Tweet Pin LinkedIn Print Email

Taggar

6 Kommentarer

A-M på maj 17, 2016 på 3:31 e m

Haha men Petra det där är en beskrivning av varje dag hos oss! Undantaget flygresan då 😉

Svara
- Petra Månström på maj 17, 2016 på 3:32 e m
  
  Hehe
  
  Svara
Erika på maj 18, 2016 på 12:17 e m

Jag känner igen mig i allt det där, men mina absolut värsta ögonblick var nog några tillfällen inkollektivtrafiken precis i början. när vi skulle på återbesök på BB Sophia och han var fyra dagar gammal och vi var tvungna att åka tunnelbana i morgonrusningen pga tidig tid och ingen bil. Det är ju stressande att åka t-bana vid den tiden under normala förutsättningar, men typ helt nyförlöst förstagångsförälder med en liten skör nyföding… Fy så vidrigt det var. Och första gången jag åkte pendeltåg med honom när han var typ 6 veckor och tåget var proppfullt och han plötsligt var panikhungrig och jag var tvungen att be nån sur gubbe om att få hans plats så jag kunde mata, och så rota fram tutten ur alla vinterkläderna, allt med gallskrikande bebis i famnen. Allt var så himla läskigt precis i början.

Svara
- Petra Månström på maj 18, 2016 på 12:24 e m
  
  Fattar PRECIS! Jag var superstressad och skör när vi åkte kollektivt med Adrian i början. Nu är det ju inga problem alls, men där i början…jösses! Ville smälla till alla som kom för nära vagnen eller nyste inom ett par meters radie 😀
  
  Svara
Annika på maj 19, 2016 på 8:00 f m

När vår lilla flicka var 6 dagar gammal hade vi en heldag med massor med folk hemma. Alltså, från 10 på morgonen till sen eftermiddag. Så här i efterhand låter det ju som piece of cake, men som nyförlöst förstagångsmamma så låste jag in mig med bebisen i sovrummet, grinade och messade min kille som var kvar ute i vardagsrummet med gästerna att ”nu får alla går hem, jag orkar inte mer”. Tyckte det var svinjobbigt, allt jag ville var att få vara ifred med bebisen och hennes pappa.

Svara
- Petra Månström på maj 19, 2016 på 8:27 f m
  
  Förstår dig! Man är så skör under den tiden, fy vad jobbigt det lät med massa folk hemma! Kram
  
  Svara

Skicka en kommentar Avbryt svar

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!