Innan Adrian föddes var pojkvännen och jag ofta ute på restaurang.
Det var en del av vår livsstil och fast vi bara känt varandra rätt så kort tid så hade vi hunnit med en hel del härliga middagskvällar. Så kom bebben och vi funderade på om vi skulle våga ta med honom ut. Minns att det blev något besök som funkade ganska bra, sedan blev det mååånga restaurangkvällar under vår Seychellernaresa i februari och det funkade varierat. Ibland fick vi avbryta hastigt och dra till hotellrummet, ibland funkade det över förväntan.
Igår var vi på restaurang med Adrian igen. Han sov igenom förrätten och vaknade sedan till och var superpigg lagom till att varmrätten kom in. Vi försökte muta med majskrokar men han var sprallig och ville ha uppmärksamhet. Så då fick han det och vi hade honom i våra knän medan vi åt, gick helt okej.
Sammanfattningsvis: det gick över förväntan men bebis på krogen är ändå lite rysk roulette. Eller vänta, hela tillvaron med bebbe är ju rysk roulette. Så kanske ska man bara slappna av och köra på. Om man inte visar barnet hur man gör på t ex restaurang så kommer de ju aldrig att lära sig. Det värsta jag vet är när ungar med spring i benen lever rövare på restaurang och stör andra gäster, det skulle jag aldrig tillåta som förälder. Då hade jag hellre gått därifrån.
Nu är den stora frågan: hur brukar ni göra? Tar ni med bebisarna till restaurang och hur har det i så fall gått? Och om inte, varför?
Ja! Vi bor dock i Spanien där jag förstått att synen på att äta ute med barn, eller jag barn, generellt är helt annorlunda. De har nästan aldrig skötbord och ofta inte heller barnstol, men då tillverkar de en av en barstol och servitrisens sjal 🙂
Men oavsett var man bor så ska man gå ut och äta med sina barn. De är en del av vårt samhälle och det är absurt att debatten ens finns, enligt mig. Men det är klart att det inte känns kul om man får konstiga blickar. Våra barn har följt med ut sen de var spädisar, oftast funkar det bra men sjävklart blir det, som du säger, rysk roulette med barn. Men på samma sätt som vi lär de att läsa så ska vi lära de att äta ute och samtidigt att ”bete” sig dvs respektera medmänniskor! Gillar din superpositiva blogg väldigt mycket måste jag få säga, läser den ofta precis innan jag ska sova för att slappna av 🙂
Vi bor i England och vi tar alltid med vår bebis på resturang – vi går ut flera gånger i veckan både till lokala puben och till finare restauranger och aldrig aldrig aldrig har någon sagt något negativt (och ja, jag både dricker vin och ammar. Oftast samtidigt!).
Tar med! Och ofta -kanske två gånger i veckan i genomsnitt! Det värsta som skulle kunna hända är att en av oss får gå ut medan den andra äter. Eller så får man betala o lämna restaurangen tillsammans. Inget av det har dock hänt någonsin och nu är hon tre år ☺ Men måltiderna går mycket snabbare nu förstås…och tre rätter är sällan aktuellt… I bland funkar det att låta lillan titta på plattan eller mobilen eller rita en stund, för att få sitta lite längre.