Det här med att vara ”känd från sociala medier” kan ibland vara en märklig känsla.
Missförstå mig rätt: jag älskar det jag gör och utbytet med er som läser, kommenterar och hör av er på olika sätt är ju själva anledningen till att jag fortsätter.
LÄS OCKSÅ: Världens bästa löpartips!
Men ibland kan det kännas overkligt när människor kommer fram, under tävlingar, på stan, på gymmet, på löparbanan, på semestern och liknande, och berättar att de följer mig och hur de har hittat glädjen i löpning efter att ha inspirerats av min egen resa.
Det är ett stort ansvar att vara aktör i den här nischen, så känner åtminstone jag. Läsare, följare – de som tar del av det jag gör – ska känna att de får en så långt det är möjligt sanningsenlig bild av personen de inspireras av.
LÄS OCKSÅ: Hej då, sista ungdomsnojan!
På mitt Instagramkonto har jag valt att fokusera på det som är min grund: löpning. Självklart väver jag in andra livskomponenter också, men grunden är löpning. Det betyder dock inte att jag, som många kanske tror, springer varje dag.
Ibland blir det längre rundor, men ibland blir det promenad eller en jogg på några kilometer. Bara för att jag kände för att ta mig ut men varken vill eller orkar köra längre pass. Vaknätter tar ut sin rätt, frisk luft räcker fint som energi. Jag behöver inte en massa mil i kroppen för att det ska ”kännas”.
Samma sak med maten. Jag är långtifrån någon asket. Stommen är vanlig husmanskost, jag blir både sur och grinig när maten är för ”fjösig”. Sallad är enligt mig på sin höjd en förrätt, ingen huvudrätt. Någon kanske klarar att träna bra på sallader, det gör inte jag. Och kladdkaka är kakhimlens gåva till människan! Liksom godis!
Sedan finns det människor som lider av sockerberoende. Som måste utesluta socker helt för att inte trilla dit igen. Då måste man tänka lite annorlunda. Men ibland kan jag önska att folk bara kunde slappna av lite och inte vara så rädda för socker. Det är trots allt mer naturligt än syntetiska sötningsmedel…
Hur som helst. Det du ser i sociala medier-flöden ska tas med en nypa salt. Vi bloggare/instagrammare är inga supermänniskor, vi väljer bara ofta att lyfta fram de delar av våra liv som hör hemma i nischen vi har valt.
Hur tänker du kring träning och kost?