M

5 seglivade myter om löpning

by | jun 10, 2015 | Blogginlägg | 8 comments

Löpare som hyllar Annifrid Lyngstad och Agnetha Fältskog i ABBA.

Springer du? Då är du löpare, oavsett om du alltid springer i de senaste tightsen eller river av en mara som Abba-lookalike. Foto: Chris Hunkeler.


Du måste ha en viss kroppstyp för att bli en löpare och så måste du köra stenhårt, annars kan det lika gärna vara. Dessutom är barfotalöpning svaret på alla dina problem, oavsett vilka de är. Håller du med, eller inte? Här kommer de 10 kanske största myterna om löpning med tillhörande utläggning!
1. DU MÅSTE HA RÄTT KROPPSTYP
Nej, nej och åter nej. Det finns inget som heter rätt kroppstyp för löpning. Alla som springer är löpare, så fåniga uttalanden som detta kan du strunta högaktningsfullt i. Se till exempel på längdskidåkarna som är oerhört starka löpare – deras kroppskonstitutioner skiljer sig ofta markant från den typ av kropp som ofta avses när man talar om just löparkroppar. Det sitter i skallen och i lungorna, bara att bestämma sig.
2. DU MÅSTE KÖRA STENHÅRT FÖR ATT UTVECKLAS
Att resa sig ur soffan och köra järnet är den snabbaste vägen till – skador. Det råder en intervallhets bland motionärer som jag kan tycka är väldigt onödig. Först och främst: är du nybörjare kommer du att utvecklas bara genom att ge dig ut och springa. Och även icke-nybörjare kan komma långt med enbart distansträning, bara den är välplanerad och någorlunda strukturerad. Man blir bra på det man tränar och springer du regelbundet kommer du att förbättra dig. Sedan är det klart att är du erfaren löpare och vill formtoppa/finlira kan du börja laborera med olika typer av fartpass. Men överdosera inte, farten sliter nämligen på kroppen. Springer du tre-fyra gånger i veckan kan ett snabbare pass vara lagom. Kör du mer sällan än så räcker det med att lägga in ett snabbare avsnitt i ett distanspass.
3. DET BÄSTA ÄR ATT SPRINGA VARJE DAG
Den bästa träningen är den som blir av. Så lyder ett välkänt talesätt. Och för de flesta av oss gäller att är träningen inte rolig så rinner den snart ut i sanden. Har man för höga krav på sig, som till exempel att springa varje dag, kan det lätt bli att man tröttnar och tappar sugen. Blir du tvärtom så frälst att du under en tid springer varje dag kan du kanske tvingas lägga av eller göra ett längre uppehåll på grund av överbelastningsskador.
4. LÖPNING ÄR INTE BRA FÖR KNÄNA
En vanlig uppfattning som inte stämmer, tvärtom finns det inga studier som visar på ett samband mellan löpning och ledskador. Däremot kan du få problem med knäna om du ger dig ut och springer i fel skor, eller om du drar igång en hårdsatsning utan att ha byggt upp en tålighet i kroppen först. Du kan inte slarva dig förbi grundbyggandet, då kommer du förr eller senare att få konsekvenser.
5. BARFOTALÖPNING ÄR ALLENA SALIGGÖRANDE
Ja, det finns många som har blivit kvitt envisa skadeproblem genom att börja springa i mer minimalistiska skor. MEN det innebär inte att du ska slänga dina väldämpade skor, dra på dig barfotadojorna och riva av ett längre pass. Vilket tyvärr faktiskt många gör och ofta drabbas av stressfrakturer och annat elände. Trappa upp försiktigt, första barfotapasset kan vara några varv på en mjuk gräsmatta. Sedan ökar du sträckan successivt, men låt det ta tid. Om några månader kan du kanske springa några kilometer på mjukt underlag. Barfotalöpning på hårda underlag som asfalt skulle jag inte rekommendera.
TILL SIST: Spring snyggt och ha kul!

Taggar

8 Comments

  1. Stina

    Bra skrivet som alltid:) Jag vet att du någon gång har nämnt att man inte kan bli snabbare långt upp i åren? Men hur kan man vara säker på att det inte också är en myt?

    Reply
    • Petra Månström

      Det kan man absolut bli, det beror väl på hur länge man har löptränat? Sprang man bra som 20-åring är det nog svårt att komma ner i samma tider som 50-åring, men det finns säkert undantag. Och oavsett ålder kan man alltid bli bättre än den nivån man har för tillfället 🙂

      Reply
  2. Charlotta Sofia springer o trimmar

    Väldigt bra! Jag har varit lite nojjig för just det där med intervaller. ALLA verkar köra dem och tycka att det är absolut nödvändigt men jag trivs bättre av att lägga på lite längd och köra lite fartlek inuti passet. Jag blir ju uppenbarligen snabbare fast det inte ska gå om en lullar runt i samma tempo jämt 😀

    Reply
    • Petra Månström

      Klokt! Du ska köra på det upplägg DU trivs med för då ökar sannolikheten att du kommer att få kontinuitet och den utveckling du önskar 🙂

      Reply
    • Kjell.Nilsson

      Ännu en myt att man ej blir snabb av att ”lulla på” tvärtom springer många för snabbt på sina pass och får skador.
      Talade med Anders Szalkai dagen innan sthlm Marathon Mitt nya favoritpass som Anders rekomenderar
      påminner om ditt inga konstigheter cirka 1.10 tim lugn fart inkl 5X2 km fartökning.(vila mellan varje 2.km)
      fartökningen kan kortas ner till det man orkar med det är ej så noga…
      Lullelull hälsn till alla lullisar !

      Reply
  3. Hanna

    Bra inlägg!

    Reply
  4. Rund är också en form!

    För att inte tala om myten att man måste springa i minst 5-tempo för att bli kallad löpare….

    Reply
    • Petra Månström

      Suck, vad många konstiga myter det finns!

      Reply

Submit a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen