Under den gångna helgen befann jag mig på Storulvåns fjällstation för att delta i deras midsommar- och fjällöparfest. Under en av kvällarna föreläste jag om de två ultraäventyr jag var med om i fjol, Swissalpine Marathon och UltraVasan.
Efter föreläsningen fanns möjlighet att köpa signerade böcker av mig till specialpris och fram kom en pigg dam som glatt förkunnade att idag hade hon sprungit hela tre mil i den krävande fjällterrängen. Visst, hon hade sprungit maror och Lidingölopp tidigare, men löpning till fjälls är något helt annat. Hon var så stolt och hennes lyckliga leende var väldigt smittsamt. Jag kände mig genuint glad för hennes skull, att kunna känna stolthet och glädje för sina bedrifter oavsett vilka de är. För någon kan det handla om att ta sig upp ur soffan och ut genom dörren för en powerwalk, för någon annan kan det vara att springa i fjällen.
Vart vill jag då komma med det här? Jo, många nykläckta löpare kan lätt bli lite förskräckta och känna mindervärdeskomplex inför rutinerade löpare som har grejat både det ena och det andra. Man kanske känner att vad har jag att komma med, några futtiga kilometer när andra springer ultralopp? Kanske känner man sig rentav så futtig att man knappt vågar ge sig ut, än mindre prata om sin löpning med andra. Minns själv hur det var för mig i början av min löparkarriär när jag inte kände mig som en ”riktig” löpare. Tyckte det var fånigt att liksom bara kliva ut genom dörren och köra, var rädd för att bli utstirrad och utskrattad.
Tänk inte så! Det blir så begränsande. Om du vågar ta plats med din löpning och faktiskt tala om att du känner dig nöjd och stolt, då kommer du få så mycket pepp och glädje från andra att din motivation stiger tusenfalt. Och skulle det mot förmodan vara någon surkorv som vill förminska din prestation, tänk på att det finns en anledning till att folk är trista och missunsamma. De mår sällan särskilt bra själva och känner sig starkare genom att trycka ner andra. Det här är ett mantra jag själv har fått upprepa och påminna mig om genom åren, då jag tydligen lyckades reta upp en del genom att blott existera, vara kvinna och faktiskt få skriva om min löpning på en stor dagstidningssajt. Sådant sticker i somligas ögon, kan jag lova.
Låt dig inspireras av den lyckliga damen som kom fram efter föreläsningen. Våga berätta om vad du har åstadkommit, såväl live som i sociala medier. Jag lovar att du inte kommer att ångra dig. Din löpning är precis lika viktig som alla andras, det gäller bara att inse det. Och som jag brukar säga: det är viktigare att springa snyggt än att springa snabbt, för med rätt teknik kommer chanserna till skadefri löpning att öka rejält.