Träna för att det är så himla roligt och för att man mår bra av det? Eller träna för att passa in i ett ideal, där man aldrig känner sig nöjd?
Blir uppriktigt ledsen när jag läser en rapport om en undersökning som Friskis & Svettis har låtit göra. Där får man bland annat reda på att:
- 26 % av unga vuxna mellan åldrarna 18-29 år upplever prestationshets från sin omgivning kopplat till träning och motion.
- Varannan ung kvinna (55 %) som tränar regelbundet anger att de påverkas negativt av samhällets, medias och träningsindustrins ideal – i jämförelse med snittet på 22 %.
- 70 % av unga kvinnor som redan tränar regelbundet, vill träna i större utsträckning, jämfört med snittet på 57 %.
- 31 % av kvinnorna påverkas av samhällets kroppsideal, i jämförelse med 12 % av männen.
Men vänta nu…träning ska ju få folk att MÅ BRA? Dagligen får man höra hur den psykiska ohälsan bland framför allt unga ökar lavinartat och alla vet ju vad motion gör för välmåendet… Men om man nu mår ännu sämre av att träna, vad fasen gör man då?
Blir helt uppgiven när jag läser det här och lika uppgiven när jag tänker på hur jäkla tufft det måste vara att vara ung vuxen idag. Särskilt att vara ung tjej i det här sammanhanget. När jag var ung vuxen fanns det inga sociala medier, visst påverkades jag av bantningstips i olika tidningar – men lät man bara bli att köpa de där tidningarna så fredade man sig på något vis mot all den där hetsen. När jag var runt 16-17 år började jag träna på gym och älskade det. Älskade vad endorfinerna gjorde med mig och min självkänsla, älskade att trots att träningen (och maten jag började äta på grund av träningen) gjorde att jag gick upp 10-15 kilo så blev jag SÅ pepp av att se mig själv i spegeln. Kände mig frisk och stark.
Men idag, när kroppshetsen ligger och lurar bakom nästa Instagraminlägg – hur sjutton gör man då? Vågar knappt tänka på vad som kunde ha hänt med mig om jag hade varit ung vuxen idag. Det är ju perfekta, solbrända och supervältränade kroppar precis överallt. Helt ärligt: hur fasen gör ni unga vuxna idag för att stå emot all den här pressen? Och ändå, känner visst hopp över att det verkar avta med stigande ålder. Men vete sjutton om kroppshetsen någonsin försvinner helt?
Sedan måste jag tillägga (utan att jag får betalt för det) att jag är glad att jag tränar på Friskis & Svettis. Har provtränat på andra gym men absolut inte känt mig lika avslappnad där. Så jag tycker ändå att de lyckas väldigt bra på att dels ha en skön mix vad gäller både kön och ålder, samt att anställa bra tränare med vettig inställning. Guldstjärna på det!
Vad tror du? Det här känns som ett superviktigt ämne som inte kan diskuteras nog mycket. Hur ser du själv på din egen kropp?
Länk till hela rapporten.
Foto bilden ovan: Luca Mara
Det är omöjligt att inte påverkas av hur andra ser ut när man kämpar på 5 dagar i veckan och inte får några synliga resultat. Det är inte upplyftande. Har kommit så pass långt att jag vet att jag tränar för att min kropp ska leva länge och hur den ser ut får vara sekundärt men det är inte så roligt alla dagar. Det positiva är att jag är så gammal att jag ändå inte skulle kunna jämföra mig med massan på instagram så den hetsen går mig förbi.
Förstår precis hur du menar! Är glad att jag med åren har kommit att uppskatta de INRE resultaten mer, de är ju faktiskt så mycket mer revolutionerande för hälsan än yttre resultat. Men man kunde ju önska att de båda kunde sammanfalla hos alla människor! Stor kram
Superviktigt att ta upp detta ämne, det känns så bakvänt att det ska vara så kopplat till ideal och jämförelser, det skapar bara en ond cirkel. Träning är för en själv att jag ska må bra och ha roligt, inte för att jämföra med andra, alla vi är ju så olika, kan vi inte bara få vara det och träna det vi vill utan att matas med massa ”perfekta” resultat?!
Håller med dig! Tänk att jag kan längta tillbaka till tiden då det ”bara” fanns bloggar och tidningar. Instagram är bra på många sätt men förödande på andra sätt…
Jag tycker att det är en himla dubbelmoral på sociala medier. Tjejer pratar om att det är huvudsaken att man mår bra, men sen postar samma personer snygga bikinibilder med filter. De säger att tider inte spelar någon roll, men så fort de sprungit så postar de en närbild på sin garminklocka…..
Håller med dig, en himla dubbelmoral…
Jag är 26 år och har precis börjat springa regelbundet. Nu under november har jag tagit mig ut flera gånger i veckan, varje vecka! Det har aldrig någonsin hänt förut. Jag har flera gånger tidigare försökt börja springa, men försöken har alltid slutat ganska snabbt. Skillnaden med den här gången jämfört med tidigare är att jag nu faktiskt, på riktigt, springer för att jag vill kunna springa långt och länge, inte för att jag vill bli smal och passa in i ett ideal.
Jag har precis hittat din blogg och pod och jag älskar dem! Jag tycker att i all den träningshets som finns överallt är du en jättebra motvikt 🙂
Wow! Blir så otroligt imponerad av dig! Stort lycka till framåt med träningen och annat och så roligt att du hittar inspiration i mina kanaler! Kramar
Är 45 år och går här och väntar på att kunna acceptera mig själv och min kropp, att få en kroppsharmoni och det där lugnet det pratas om… Men det infinner sig inte! Börjar tro att det är en myt, eländet eskalerar ju!